jarske

Sanna Jarske

Annons

Flyttat

http://nouw.com/jarske

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

”Kod för att importera min blogg till Nouw: 9200526234″

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Upp och ner på hormonkarusellen

Ja, alltså, detta med hormoner under graviditeten! Jag försöker ändå intala mig att det värsta har lagt sig, och det har det nog gjort också, men det ändrar ju inte det faktum att hormonbalansen i kroppen är helt åt helvete, haha.
Som häromdagen då, jag skulle sätta mig och sy överdrag till dynorna på balkongen, men eftersom min symaskin, som jag aldrig använt, är från typ 1800-talet, så kunde jag inte ens lista ut hur den skulle träs. Än mindre hur jag skulle göra för att spola tråd eller byta från sick-sack till raksöm. Så jag skickade till min mamma (mamma kan allt) på facebook och försökte bara dela med mig av min frustration. Hon sa bara åt mig att åka till IKEA och köpa deras symaskin, lättaste möjliga maskinen på marknaden, perfekt för mig!
Så, dagen efter, i lördags, satte jag mig i bilen, glad i hågen, och åkte mot IKEA. Väl där försökte jag hitta en parkering nära ingången, eftersom jag inte visste hur tung maskinen var och jag får sammandragningar när jag bär tungt. Efter mycket snurrande på parkeringen hittar jag äntligen en ficka! Men precis när jag ska svänga in i den så kommer det nåt arsel från andra hållet och ställer sig där. Jag har redan börjat bli irriterad, men här brister det, och jag bara vrålar akt ut vilket j-vla k-khuvud personen är, medan jag fortsätter snurra runt. Efter en stunds vrålande för mig själv av diverse obscena ord, ställer jag mig till slut, muttrandes på en plats en bit bort. Tar mig ur bilen och börjar traska runt inne på IKEA. Börjar genast känna mig på bättre humör, hur skulle jag inte kunna, i den fantastiska affären? Ska föra över pengar från mitt sparkonto (för alltid över alla mina pengar dit) till kontot som är kopplat till mitt kort. Men då kommer jag inte in på banken. Nåt tekniskt fel. Jag får panik, kul att ha åkt till Uddevalla och få åka hem utan varken symaskin eller handling på Citygross, som var tanken. Så jag försöker ringa och skriva till min mamma för att se om jag kan få låna en tusenlapp av henne tills jag kommer in på min bank igen. Inget svar. Försöker med min pappa, inget svar där heller. Försöker med min kusin, men vet ni vad? Inget svar! Här någonstans börjar det välla upp tårar i mina ögon, haha! Så jag går runt som en idiot på IKEA och försöker få tag i folk, med tårar i ögonen och desperat stirrande på en symaskin. Jag skickar ett panik-sms till Simon, som var på övning i helgen och inte fick ha sin telefon, och skrev något i stil med ”Jag hoppas VERKLIGEN du ser detta! Swisha mig 1000:-, skickar tillbaka dom sen. Är på IKEA och håller på att börja gråta!” och diverse ilskna ord om Swedbank.
Här någonstans får jag tag i min kusin. Hon ska kolla så att hon kan skicka över, så lovar hon att swisha. Direkt när vi lagt på ringer min pappa, som för över pengar direkt när jag är i telefonen. Ska till att stoppa min kusins överföring, men hon har redan hunnit swisha. Så, från inga pengar på kontot till 1700:-, inte illa. Jag plockar till mig min symaskin, nappar åt mig chips och köttbullar på vägen ut, och sätter mig i bilen för att köra till Citygross, återigen glad i hågen.

Alltså… Dessa svängningar, detta var alltså inom loppet av en dryg kvart! En känner sig ju lagom instabil! Alltså, även mitt uppe i det, vet en ju att detta är inte normalt! Men en kan inte stoppa det, känslorna är där, och dom tar fan över, haha!

Fick i alla fall tack och lov, köpt min symaskin, så nu står min lilla blå-vit-gula bebis här hemma, och överdragen fick jag sytt! Så nu fattas det bara en jäkla massa kuddar, så kan jag anse mig som klar med soffdelen på balkongen. Sen ska jag bara samla på mig såna gamla trälådor till min hylla, en sittpuff, ett till brickbord, och lite småpill, så är det helt klart där ute! Så himla nöjd, kommer bli så fint!
13140999_958265400956388_1665026241_n
13148161_958265517623043_428618530_o

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Fredagsstudier

20160422_151039-01Så här spenderar jag min fredagseftermiddag. Med pluggande och ett glas ”rosévin”. I alla fall tills Simon kommer hem, då blir det iväg och shoppa tyg och annat skoj till balkongen.

Så himla roligt nu när jag satte mig för att skriva. Jag har ju gjort en lista på vad jag ligger efter med i skolan och tanken är att jag ska bocka av den och vara klar med allt till 13 maj när vi går ut. Så första uppgiften jag sätter igång med, en skrivuppgift om Bibeln, visar det sig ju att jag redan gjort! Jag har bara vart för lat för att skriva ihop det till ett ordentligt arbete. Alltså, jag kan inte ens börja förklara hur jäkla typiskt mig det där är, men det är ju helt sjukt! Men skönt också, arbetet är ju klart, behöver bara skriva ihop allt, så då fick jag ju en mer eller mindre gratis! 👍

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

Vecka 27

Gravid vecka 27
Igår gick vi alltså in i vecka 27. Inte långt kvar nu, men känns ändå som en evighet, och som alldeles för lite tid på samma gång…
De senaste två veckorna har känts som att dom gått långsammare än tidigare, men det är bara för att tjejen där inne verkar kommit till rätta med sitt rörelsemönster, och det är inte direkt som jag hört att andras bebisars är. Eller det verkar inte vara ett av de vanligare i alla fall. Som gravid blir en ju matad med förmaningar att om en inte känner minst 10 fosterrörelser inom loppet av 2 timmar, måste en ringa förlossningen. Men min lilla verkar vara helt okej med att sprattla runt som en sån där docka som rör sig om en rycker i ett snöre, ett par dagar i streck, för att sedan vara helt lugn och göra mer eller mindre noll väsen ifrån sig i några dagar. Vi åkte ju in till förlossningen för ett par veckor sen, just pga det, och då såg ju allt bra ut. Sen har ju jag turen att jag fick tag i en doppler billigt, så när jag blir orolig kan jag bara sätta igång den och lyssna på hjärtljuden. Men jag tror att lika viktigt som det är att informera om 2-timmarsregeln, lika viktigt är det att informera om att alla barn är olika, och i rörelsemönster kan det skilja mycket! Jag tog upp det med min barnmorska, att den lilla är så inkonsekvent och att jag vart orolig, men hon ryckte mer eller mindre bara på axlarna och sa att ja, det är väl bara hennes sätt att röra sig. (Men självklart sa hon även att det var bra att vi åkt in när vi blev oroliga, hellre en gång för mycket än en gång för lite liksom)

Jag älskar de kvällar då Mini blir som galen och hela magen hoppar och guppar som ett litet hav i miniatyrformat. Det är så mysigt, och det är vid dom tillfällena som det verkligen blir verkligt att det är faktiskt en liten bebis där inne! Min lilla bebis, mitt barn! Det är helt ofattbart! Jag är så lycklig!

Annons
Kommentera (0)

Kommentera

stats